Idag kändes allt.. Rent åt helvete! Skulle ut på en promenad, men varken kropp och knopp ville gå en meter, så det var tufft. Jag tänkte vända så fort jag klev utanför dörren, men lyckades pusha mig 4,93 km, med vetskapen att det känns bättre efteråt.




Dock kändes det inte bättre efteråt utan jag är helt slut fortfarande. Ska till frissan snart i alla fall och hoppas att det piggar upp lite grann. 
Måndag. Idag har det varit små babysteg som gällt för min del. Öppnat studiematerialet för första gången på en vecka och satte disciplin på mig - 1 timme studier utan dator, telefon eller andra störande saker. Inte ens musik hade jag på när jag skulle plugga. Allt för att hålla koncentrationen på en sak. 
 
När en timme hade gått, och det gick faktiskt rätt fort, så fick jag nästan lite ångest. För det kändes så otroligt kort. Men bättre att ta det lite långsamt och öka på varje dag, istället för att börja alldeles för fort och känna stress och press ta över istället. 
Den här veckan kommer ju bli lite av en balansgång för min del, även halva nästa vecka. En balansgång mellan att försöka hitta tillbaka till lugn, mindre stress och mindre stress och att försöka plugga så effektivt att jag klarar tentan nästa onsdag. 
 
Jag ringde tillbaka till läkarmottagningen där jag var och bokade in en telefontid med läkaren, måndag nästa vecka ska vi prata igen och då ska vi återkoppla hur dessa två veckorna har varit. Första veckan har varit.. Jag vet inte, jag har hittat sidor hos mig själv som jag inte visste fanns. Så mycket ilska och så mycket ledsamhet. Och detta har jag försökt tygla så bra det bara gått, men ja... 
 
Mycket tankar är det hela tiden också, så tror att jag ska prata med läkaren om att få börja träffa någon typ av samtalsperson, för att reda ut dessa tankarna. För jag tror det är dem som sätter mycket press på mig själv och det är även det som är bakomliggande faktorn till all den här stress och allt annat som jag känner just nu. 
 
 
Lite levande ljus och vacker musik får vara det som sätter stämning på denna kvällen. Det är så mörkt utanför att man kan tro att det är mitt i natten och ändå är klockan bara 20.05. Dock mörkade det ju redan vid 17-tiden, så det är väl bara att vänja sig. Det kommer ju se ut så här de närmaste 5 månaderna, så just get used to it. 
 
Nu har jag väl slut på saker att skriva om. Måndagen är snart över och tisdagen är här. Ska då ta det ett steg längre och försöka plugga 2 timmar eller kanske till och med 3 timmar, med små pauser in emellan. Istället för som jag "brukar" plugga. Ha allting framför mig och gärna sitta vid tv:n eller med massa musik, facebook, blogg och annat som tar min uppmärksamhet och så lägger jag mindre än hälften av den på just det jag ska göra. Och så försöker jag verka jätteduktig, för jag har ju faktiskt "pluggat" i hur många timmar som helst.. Men egentligen är inte ens 1 timme aktivt pluggande. 
 
Och mina promenader ska jag fortsätta med. Idag gick jag 5 km. Det är bara en dag jag inte fick gått och det var i lördags, när vi hade gäster hemma. Men annars har jag gått alla dagar, och minst en halvitmme alla gånger förutom då älgskräcken blev för mycket. De ska tydligen vara bra för att kroppen skapar endorfiner och man kan använda den här tiden till att reda ut tankar. Det är väl det jag använder promenaden till mest. Det och fördriva tiden. Så bara jag lyckas skapa en bra rutin på detta också, hur och när jag ska promenera och även kombinera det "riktiga" livet med promenader sen också. För som jag känner nu, är det nästan promenaderna jag längtar mest till på dagarna. Det är liksom mitt "trygga" ställe, där jag kan låta tankarna flöda fritt och försöka reda ut allt. Men också känna den friska luften, kanske höra löven prassla eller oftast, någon bra låt som talar till just mig.