Ja, i fredags (fredag den 13e) var det dags för att mig att flyga luftballong. Jag kan säga att jag var måttligt nervös när detta skulle göras. Redan vid starten så visade det sig att vi skulle bli försenade, då den ena ballongbilen varit med i en olycka. Men detta löste sig och vi åkte vidare till därifrån vi skulle lyfta.
Det tog ganska lång tid att få ur ballongen ur släpkärran, fälla ut den och sedan "blåsa" upp den. Vi var 10 stycken som skulle flyga i en ballong och vi allihop fick hjälpa till, för det skulle lyftas och dra och lite annat smått och gott. När ballongen sedan var så gott som uppblåst, så skulle vi dra i en lina. Vi var 6 stycken som drog i den där, jag vet inte varför egentligen, men det gjorde vi i alla fall, och faan vad tungt det var. Vi blev besegrade av ballongen.
Den andra luftballongen - som kom en bit längre än oss.
Att stå där i korgen och känna hur den lyfter; hur små alla ser ut därnere ju längre upp man kommer; att känna sig så liten och hjälplös när man tänker på hur mycket saker som kan gå fel. Som tur var i detta fallet inte gick fel. Det kändes så bra att flyga, så bra att jag kan tänka mig att göra detta igen. Och igen. Och igen. Det var helt fantastiskt.
Utsikten kunde man ju inte klaga på heller!
Den andra ballongen kom, som jag sa tidigare, betydligt mycket längre än vad vi gjorde. För vi fick göra en ganska speciell landning... som jag berättar mer om imorgon.
Kommentera